Mjölktänder

Hur många tänder har man?

Vi får två omgångar tänder under livet. Den första, mjölktänderna, består av 20 tänder: tio uppe och tio nere. De är mindre än vuxentänderna och ofta vitare. ^1,6

Den andra omgången är de permanenta tänderna. När tandbytet är klart har barnet 28 sådana, 14 i varje käke. Senare kan upp till fyra visdomständer tillkomma längst bak, och då blir det 32 tänder som mest. ^1,6 Visdomständerna kommer oftast i slutet av tonåren, men ungefär var fjärde vuxen saknar minst en av dem, och det går bra att klara sig utan. ⁶ Mer om dem finns på sidan om visdomständer.

Tänderna delas in i framtänder, hörntänder och kindtänder. Framtänderna är de fyra i mitten av varje käke, hörntänderna sitter på var sida om dem och resten bakåt är kindtänder. ¹ Hur tänderna numreras hos tandläkaren står på sidan tändernas namn och nummer.

När kommer mjölktänderna?

Tidpunkten skiljer sig mycket mellan barn, så se åldrarna nedan som ungefärliga. ⁵

• 6–8 månader: de första tänderna, oftast två framtänder i underkäken och strax efter två i överkäken. Hos en del barn dröjer det till ettårsåldern. ^1,6
• 1–1,5 år: de första kindtänderna kommer, och barnet har ofta runt åtta tänder. ^1,9
• 1,5–3 år: fler kindtänder och hörntänder fyller på raden, och många barn har runt 18 tänder. ^6,9
• 2,5–3 år: alla 20 mjölktänder är oftast på plats. ⁵

Det händer att ett barn föds med en tand, men det är ovanligt. ¹ De första tänderna kan stå snett och med stora mellanrum. Det brukar ordna sig efter hand som fler tänder kommer. ⁶

När en tand är på väg kan det klia i munnen och barnet dreglar ofta mer. En mjuk bitring eller lätt massage av tandköttet med ett finger kan kännas skönt. Ibland får barnet lite feber, men febern kan också ha andra orsaker, eftersom små barn ofta har infektioner just under de här åren. ^1,8

När tappar man mjölktänderna?

De första mjölktänderna brukar bli lösa när barnet är mellan fem och sju år. Tänderna lossnar i ungefär samma ordning som de kom: först framtänderna i underkäken, sedan i överkäken. ^1,6 Det som händer är att den permanenta tanden växer fram underifrån medan mjölktandens rötter bryts ner. Till slut har mjölktanden inget kvar att sitta fast i och kan vickas loss. ¹

Ungefär samtidigt kommer de första permanenta kindtänderna, sexårständerna, längst bak. De ersätter ingen mjölktand utan växer fram bakom den sista. ¹

Ofta tittar den nya tanden fram under och lite innanför mjölktanden, så att barnet en tid har två tänder på samma plats. Det kallas dubbla tänder och är vanligt. Låt barnet fortsätta vicka på mjölktanden, för då brukar den lossna fortare. Lossnar den inte alls kan tandvården hjälpa till att ta bort den. ^1,8

Under åren med både mjölktänder och permanenta tänder har barnet ett så kallat växelbett. ⁷ Bytet brukar vara klart mellan 9 och 13 års ålder, och de flesta barn har tappat sina sista mjölktänder runt tolv. ^1,6 Det kan också dröja till 12–14 år, eftersom de permanenta tänderna varierar mer i tid än mjölktänderna gör. ⁵

Hörntänderna kommer sist

Av de 28 permanenta tänderna är hörntänderna i överkäken oftast de sista som kommer fram. De ligger högt upp i käken och kan ibland hamna fel, till exempel i gommen. Därför känner tandläkaren efter var de ligger när barnet är nio till tio år. ¹

Hur många mjölktänder tappar man?

Alla 20. Varje mjölktand ersätts av en permanent tand, och bytet pågår i flera år. ⁷ Att vuxna ändå får fler tänder än barn beror på kindtänderna längst bak, som sexårständerna, som växer fram utan att någon mjölktand behöver lossna först. ¹

Ungefär ett barn av tio får inte alla sina permanenta tänder. ¹ Saknas anlaget till en tand kan mjölktanden på den platsen sitta kvar länge. ¹⁰ Tandläkaren räknar tänderna vid de regelbundna undersökningarna för att upptäcka det i tid. ¹

Därför lagas hål i mjölktänderna

Mjölktänderna ska bytas ut, men de behövs i många år. Barnet tuggar, pratar och skrattar med dem upp till 10–12 års ålder, och de håller platsen så att de permanenta tänderna kommer fram rätt. ⁶

Mjölktänderna är tunnare än de permanenta tänderna. Bakterierna når därför snabbare in till nerven, och risken för infektion är större. ² Ett hål som lämnas kan först ge ont när barnet äter något sött eller kallt. Blir nerven infekterad kan det värka ordentligt och svullna runt tanden. Ett barn med en infektion i munnen kan få svårt att äta och sova och gå upp för lite i vikt. ² Infektionen kan dessutom nå den permanenta tanden som ligger under, och skadan märks då först när den nya tanden kommer fram. ²

Tidig karies syns ofta som en vit, ibland skrovlig rand längs tandköttskanten på de övre framtänderna. Ett sådant ytligt angrepp känns inte och kan läka med bra tandborstning och fluorid. ² Läs mer om hål i tänderna och hur karies uppstår.

Hur tandläkaren behandlar

Behandlingen beror på barnets ålder och var hålet sitter. Tandläkaren gör upp en plan tillsammans med barnet och dig som vårdnadshavare. ²

• Barn under tre år får ofta en tillfällig lagning som stoppar hålet från att växa. ²
• Hål i mjölkframtänder lagas sällan med fyllning. I stället slipas tanden så att borsten kommer åt. ²
• Hål i mjölkkindtänder fylls med ett material som skyddar mot ny karies. ²
• Når hålet ända in till nerven tas tanden nästan alltid bort, och vid en varböld runt roten alltid. ²

Barnet kan få bedövning eller annan smärtlindring, och mottagningen kan låta barnet vänja sig steg för steg innan behandlingen. ² Är barnet oroligt finns mer att läsa på sidan om tandläkarskräck.

Tandborstning för barn

Börja borsta när den första tanden syns, morgon och kväll. Använd en tandborste med litet, mjukt huvud och en mild tandkräm med fluorid. Till barn under två år räcker ett tunt lager barntandkräm med 1 000 ppm fluorid. Från två år tar du en mängd som är lika stor som barnets lillfingernagel, fortfarande med 1 000 ppm. Från sex år är mängden densamma som för en vuxen, cirka 2 cm tandkräm med 1 450 ppm. ^3,11 Mer om fluor finns på sidan fluor och dina tänder. Det gör inget om barnet sväljer lite tandkräm. ⁸

Små barn är lättast att borsta när de ligger ner, till exempel på skötbordet eller med huvudet i ditt knä. Från ungefär fyra–fem år kan barnet stå och luta huvudet bakåt mot dig. ³ Borsta en tand i taget med små lätta rörelser, på utsidan, insidan och tuggytan, ända ner till tandköttskanten. ³

Barnet behöver en vuxen som hjälper till eller borstar efter ända till tio–tolv års ålder, ibland längre. ³ Från sex år kan barnet avsluta med att sila tandkrämsskummet mellan tänderna och sedan spotta, helst utan att skölja med vatten. ³

Eltandborste går att använda från tre–fyra år, men även den kräver hjälp av en vuxen. Från sex år, när barnet använder lika mycket tandkräm som en vuxen men borsthuvudet är litet, kan du dela upp mängden: cirka 1 cm för överkäken och 1 cm till för underkäken. ^3,11 Jämförelser finns under eltandborstar och tandborstar.

Håll särskilt koll längst bak i munnen från femårsåldern. Sexårständerna är gropiga, svåra att komma åt och av alla nya tänder de som lättast får djup karies. ²

Mat och dryck för friska mjölktänder

Varje gång barnet äter något med socker bildar bakterierna syra som angriper tänderna. Tänderna behöver därför vila mellan måltiderna. ^2,4 Några vanor som hjälper:

• Ge frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål, och undvik att barnet småäter däremellan. ⁴
• Vatten är bäst mot törst, både mellan målen och på natten. ^2,4
• Ha bara modersmjölksersättning, välling eller vatten i nappflaskan, aldrig söt dryck. ⁴
• Spara godis till en gång i veckan. ⁴

Bakterier som ger karies kan föras över från vuxna i familjen, så det är bra för barnet att också de vuxna sköter sina tänder. ² Mer om rutinerna för hela familjen finns på sidan god munhygien.