Tandlossning

Vad händer vid tandlossning?

Allt börjar med bakteriebeläggning vid tandköttskanten. Om den inte borstas bort blir tandköttet inflammerat, något som kallas gingivit. Gingivit läker när beläggningen tas bort. ¹ Parodontit föregås alltid av en sådan tandköttsinflammation. ⁴

Får inflammationen fortsätta kan den nå rothinnan och käkbenet. Fickan mellan tand och tandkött blir djupare, bakterierna kommer längre ner och tandens fäste i benet bryts sakta ned. Det tar oftast 10 till 20 år innan tanden till slut lossnar eller måste dras ut. ¹ Sjukdomen kan hålla sig till en enda tand eller drabba hela bettet. ⁴

Vissa är mer mottagliga än andra. ¹ Bristande munhygien och rökning ökar risken, liksom diabetes, metabolt syndrom, stress, ärftlig benägenhet och en del läkemedel. ⁴ Tandsten under tandköttskanten kan du inte få bort själv. ¹

Hur känns tandlossning?

Oftast känns det inte alls. Inflammationen runt tänderna gör inte ont, och därför upptäcker många inte sjukdomen själva. ¹ Det som brukar märkas är:

• tandkött som blöder när du borstar eller använder tandtråd ^1,4
• rött och svullet tandkött ⁴
• dålig andedräkt ⁴
• var som kommer fram vid tänderna ⁴
• tänder som rör sig och glipor som inte fanns förut ⁴

Om du röker märker du sällan blödningen, eftersom rökning drar ihop blodkärlen. ¹ Ibland blir det en infektion i tandköttet och käkbenet. Då kan det svullna, göra rejält ont och tänderna kan kännas ömma och gå att vicka på. ² Läs mer om tandvärk.

Lösa eller flyttande framtänder

När en stor del av fästet har gått förlorat kan tänderna börja röra på sig, och det kan bli springor mellan dem. ⁴ Lösa tänder och ett bett som inte längre fungerar som förut är också något tandvården väger in när den bedömer hur avancerad sjukdomen är. ⁶

Lösa framtänder behöver inte betyda tandlossning. En tand kan också plötsligt bli mycket lös eller ändra läge, till exempel efter ett slag, och då ska du kontakta tandvården direkt. ² Se även om man slår ut en tand.

Har framtänderna flyttat sig på grund av tandlossning finns det behandlingar som kan förbättra läget, till exempel tandreglering, att tänderna sätts ihop med en skena (splint), att bettet slipas in eller att tänder ersätts med bro eller implantat. Den delen planeras när själva tandlossningen har behandlats. ⁸

Stadium I–IV och grad A–C

Med en internationell klassificering som publicerades 2018 delas parodontit in efter två saker: hur långt sjukdomen har gått (stadium) och hur snabbt den utvecklas (grad). ^6,5 Den gamla uppdelningen i kronisk och aggressiv parodontit finns inte längre, de två formerna räknas nu som en sjukdom. ⁵

• Stadium I–IV beskriver hur svår sjukdomen är och hur komplicerad den är att behandla, från begynnande till medelsvår, svår och långt framskriden. ^4,6 Tandläkaren väger in hur mycket av fästet längs roten som har förlorats, om tänder redan har gått förlorade, hur djupa fickorna är, om det finns bendefekter, om tänder är lösa och om det går att tugga som vanligt. ⁶
• Omfattning: om sjukdomen sitter på några ställen eller är spridd i munnen. ⁶
• Grad A–C anger om sjukdomen går långsamt, måttligt eller snabbt. Riskfaktorer kan flytta någon till en högre grad. ⁶

Bedömningen bygger på mätning av tandköttsfickorna och röntgen. En frisk ficka är normalt högst tre till fyra millimeter djup och blöder inte när den mäts. ¹ Läs mer om tandläkarundersökningen.

Behandling av tandlossning

Målet är att få stopp på inflammationen så att mer av fästet inte förstörs. Det fungerar bäst om sjukdomen upptäcks tidigt, men behandling hjälper också när den har pågått länge. ^1,4 Arbetet görs i steg:

1. Din egen rengöring. Du får hjälp att hitta en teknik och hjälpmedel som fungerar för dig. Röker du bör du få erbjudande om hjälp att sluta. ^3,7
2. Rengöring under tandköttet. Tandhygienisten eller tandläkaren tar bort tandsten och bakteriebeläggning nere i fickorna med särskilda instrument, ofta med lokalbedövning och under flera besök. ¹ Efteråt kan tandköttet vara ömt och tänderna ila i några dagar. ⁴ Rengöringen kan göras på ett eller två dagar eller fördelas på flera besök, och man kan få lätt feber efteråt som oftast inte behöver behandlas. ⁴
3. Uppföljning. Läkningen följs upp efter ungefär en månad, och efter två till tre månader görs en ny bedömning. Har djupa fickor inte läkt kan det bli en ny rengöring eller en operation. ^4,7
4. Stödbehandling. Därefter går du regelbundet till tandvården för kontroll och rengöring, oftast några gånger om året men med intervall som anpassas efter dig. ^1,4

Vid svår tandlossning kan du få remiss till en parodontolog, en specialist på tandköttssjukdomar. ¹ Ibland behöver tänder tas bort och ersättas, se vanliga behandlingar. ¹ Om kostnader och tandvårdsstöd kan du läsa under tandvård och pengar.

Kan tandköttet växa tillbaka?

Det fäste som redan har brutits ned kommer oftast inte tillbaka av sig själv, även när inflammationen har läkt. ^1,4 När svullnaden lägger sig drar tandköttet ofta ihop sig, så att mer av roten syns och tänderna ser längre ut. Blottade rotytor kan ila, och sura drycker och sur mat kan göra det värre. ^1,4 Läs mer om ilningar i tänderna.

I vissa fall går det att återskapa en del av fästet med en operation. ¹ Den europeiska riktlinjen rekommenderar sådan regenerativ kirurgi när det finns djupa fickor kvar intill en bendefekt som är minst tre millimeter djup. ⁷ Om tandköttet har dragit sig tillbaka på enstaka ställen finns plastikkirurgiska metoder, där till exempel en bit bindväv flyttas för att täcka roten. Metoderna är prövade främst där tandköttet dragit sig tillbaka på tandens framsida och benet mellan tänderna är intakt. Underlaget kommer från studier av låg kvalitet. ¹⁰ Begränsad evidens

Det här kan du göra själv

Det viktigaste är att rengöra noggrant varje dag, och det gäller både för att förebygga tandlossning och för att behandlingen ska hålla. ^4,1

• Borsta morgon och kväll. Eltandborstar har visat sig rengöra bättre än vanliga tandborstar. ⁴ Jämför modeller under eltandborstar.
• Gör rent mellan tänderna varje dag med mellanrumsborste, tandtråd eller tandsticka. Tandlossningen börjar ofta i mellanrummen längst bak. ^1,4 Mer om tekniken finns under god munhygien och tandtråd.
• Sluta röka. Rökare får oftare tandlossning, sjukdomen går fortare och läker sämre. Att sluta hjälper till att bromsa den. ¹
• Gå på kontrollerna. Stödbehandlingen avgör till stor del hur det går på lång sikt. ⁴

Ibland rekommenderar tandläkaren munskölj med klorhexidin under en period. ⁴ Det är ett läkemedel, så läs bipacksedeln på FASS och fråga tandvården eller apoteket. Klorhexidin kan tillfälligt missfärga tänder och tunga, och missfärgningen kan poleras bort hos tandvården. ¹¹ Munskölj ersätter aldrig borste och mellanrumsrengöring.

Tandlossning, diabetes och resten av kroppen

Diabetes ökar risken för tandlossning, och tandlossning kan i sin tur påverka blodsockret. Har du diabetes behöver du därför undersöka tänderna regelbundet. ¹ En Cochrane-översikt med 35 studier fann att behandling av tandlossning förbättrade långtidsblodsockret (HbA1c) hos personer med diabetes, jämfört med ingen eller vanlig behandling. Studierna gällde nästan bara typ 2-diabetes. ⁹ Måttlig evidens

Obehandlad tandlossning ger en inflammation som påverkar hela kroppen och har kopplats till högre risk för hjärt- och kärlsjukdom. ⁴