Tandlossning

Tandlossning börjar som en inflammation i tandens fäste, gingivit, som kan uppstå om man inte sköter sina tänder ordentligt. Då bildas ett litet mellanrum mellan tandkött och tand, där det är fritt fram för bakterier att vandra in och skada rothinna och käkben.

Ju längre tiden går desto mer lös blir tanden, och till sist lossnar den. Tandlossning kallas också för parodontit.

Ett tidigt symptom på att tandlossning kan vara på gång är att tandköttet blöder när man borstar tänderna, vilket sker när det har bildats plack.

Ser man då till att bli lite flitigare med tandtrådsanvändningen kan man mota Olle i grind och undvika att tanden faktiskt lossnar. Tandläkaren kan, genom att ta bort bakteriell tandsten, hjälpa till med att få placken att försvinna.

Skulle varken en förbättrad munhygien eller borttagande av tandsten få ner inflammationen, kan man behöva operera. Då öppnar tandläkaren upp en bit av tandköttet, för att kunna komma åt och rengöra tandroten. Därefter sys det hela ihop igen, och får läka 1-2 veckor innan stygnen tas bort.

Faktorer som ökar risken för tandköttsinflammation och tandlossning är graviditet, rökning, stress och, sist men inte minst, en försummad munhygien. Man bör uppsöka tandvård om man upptäcker tandsten, har en lös tand eller ett ömt tandkött som lätt börjar blöda.

Tandlossning, snus och rökning

Det har förekommit misstankar och teorier om att snus skulle orsaka tandlossning. En svensk forskargrupp vid Karlstads Universitet ledd av forskaren Seppo Wickholm säger sig inte hitta något samband som kan styrkas statistiskt.

Däremot är det tydligt att rökare löper en avsevärt större risk att drabbas av parodontit. Så mycket som 3-6 ggr så hög risk jämfört med icke-rökare.