Blödande tandkött

Inflammerat tandkött – den vanligaste orsaken

Friskt tandkött sluter tätt runt tänderna och ska inte blöda när du borstar eller använder tandtråd. ^11,6 Om beläggningen av bakterier, plack, får sitta kvar vid tandköttskanten reagerar kroppen med en inflammation. Tandköttet svullnar, blir rödare och får en blank yta, och det kan ömma. ⁶ Det tydligaste tecknet är att det blöder vid tandborstningen, ofta tillsammans med dålig andedräkt. ¹¹ Läs mer om dålig andedräkt.

Tandköttsinflammation kallas gingivit och är den vanligaste sjukdomen i tandköttet hos både barn och vuxna. Den går tillbaka helt när beläggningen tas bort, eftersom tandens fäste inte har skadats. ¹² Är inflammationen kraftig kan tandköttet börja blöda även utan att du rör vid det. ¹²

Mellan tänderna kommer tandborsten inte åt, och där blir bakterierna lätt kvar. Därför behövs något mer än borsten. ^4,1

När gingivit övergår i tandlossning

Får inflammationen fortsätta kan den sprida sig ner mot rothinnan och käkbenet. Tandköttsfickorna blir djupare, bakterierna kommer allt längre ner och tandens fäste bryts långsamt ned. Det tar oftast mellan 10 och 20 år innan en tand lossnar. ¹ Den formen kallas parodontit, eller tandlossning.

Tandlossning gör sällan ont, så du kan ha den länge utan att märka något. Ömt och blödande tandkött vid borstning är ofta det som syns först. ¹ Gammal plack hårdnar dessutom med tiden till tandsten, som du inte kan få bort själv. Tandhygienisten eller tandläkaren behöver skrapa bort den. ⁶

Så får du tandköttet att sluta blöda

Behandlingen är att få bort beläggningen, varje dag. Rengör du tänderna noggrant minst en gång om dagen brukar inflammationen läka inom några veckor och tandköttet bli stramt igen. ⁶

• Borsta två gånger om dagen, helst efter frukost och före sänggåendet, med en till två centimeter fluortandkräm. ²
• Välj en mjuk och tät borste och borsta med små rörelser. Borstar du hårt eller med hård borste kan tandköttet dra sig tillbaka. ²
• Gör rent mellan tänderna en gång om dagen, gärna före borstningen. Det är vanligt att det blöder lite de första dagarna om du inte gjort det regelbundet tidigare. Fortsätter du brukar det bli bättre efter några dagar. ²
• Sluta inte för att det blöder. Bakterierna under tandköttskanten måste bort även om det ömmar. ⁴

Vilket hjälpmedel som passar beror på hur mycket plats det finns mellan tänderna. Tandtråd kommer in där det är trångt, tandstickor passar medelstora mellanrum och mellanrumsborstar större mellanrum. Rätt storlek på mellanrumsborste kan du prova ut tillsammans med en tandhygienist. ² Mer om tekniken finns under god munhygien och tandtråd.

I en samlad genomgång av studier minskade tandköttsinflammationen något mer när tandtråd eller mellanrumsborste användes utöver tandborsten, och mellanrumsborstar kan vara något bättre än tandtråd. Studierna var korta och tillförlitligheten låg. ¹⁶ Begränsad evidens

Eltandborste är inget krav, men den kan vara ett stöd. En Cochrane-översikt fann att eltandborstar gav något mindre plack och tandköttsinflammation än manuella borstar, även om skillnadens betydelse i praktiken är oklar. ¹⁵ Måttlig evidens Eltandborstar med runt borsthuvud som roterar fram och tillbaka tar bort mest beläggning, och de flesta har en timer som hjälper dig att borsta tillräckligt länge. ² Jämför modeller på eltandborstar eller läs om tandborstar.

Bakteriedödande munskölj med klorhexidin

Munskölj med klorhexidin, till exempel Corsodyl, är ett läkemedel. Enligt bipacksedeln är det tänkt för perioder när det är svårt att borsta, bland annat vid tandköttsinflammation, och det måste kombineras med vanlig rengöring och borttagning av tandsten. Längre tids användning ska ske bara på råd från tandläkare eller läkare. ¹⁴

Några saker är bra att veta innan du köper det:

• Använd det efter tandborstningen och skölj bort tandkrämen med vatten först, eftersom tandkrämsrester kan motverka klorhexidinet. ¹⁴
• Räkna med att vänta minst en halvtimme mellan tandkräm och klorhexidin, eftersom skummedlet i tandkräm minskar effekten. ²²
• Tänder och tunga kan missfärgas. Missfärgningen på tänderna kan behöva poleras bort hos tandvården. ^14,17
• Barn under 12 år ska bara använda det om tandläkare eller läkare har rekommenderat det. ¹⁴
• Använd det inte om du är allergisk mot klorhexidin. Sluta genast och sök vård om du får utslag, svullnad i ansikte, läppar, tunga eller hals, eller svårt att andas. Lösningen ska spottas ut, inte sväljas. ¹⁴

Hos personer med lätt tandköttsinflammation minskade klorhexidin mängden plack tydligt, men effekten på själva inflammationen var så liten att den inte bedömdes ha någon klinisk betydelse. ¹⁷ Stark evidens Munskölj ersätter alltså inte borste och tandtråd. Läs bipacksedeln på FASS och fråga tandvården eller apoteket om du är osäker. Mer om olika sorters munskölj finns under munskölj och fluorskölj.

Blödande tandkött när du är gravid

Kroppen samlar mer vätska under graviditeten, och slemhinnorna blir då svullnare och skörare. Därför är det vanligt att tandköttet blöder vid borstningen, och samma förändring kan ge nästäppa och näsblod. ³ Tandköttet reagerar också kraftigare på bakterier, så en tandköttsinflammation kommer lättare av den plack som ligger kvar vid tandköttskanten. ^5,4

Det du kan göra är detsamma som annars, men med extra noggrannhet:

• Borsta två gånger om dagen i två minuter med två centimeter fluortandkräm, och skölj inte efteråt. ⁴
• Använd tandtråd eller mellanrumsborste, eftersom risken för tandköttsinflammation är högre. ⁴
• Borsta försiktigt med en mjuk borste, men låt inte ömheten stoppa dig från att få bort bakterierna. ⁴
• Mår du illa eller kräks, skölj munnen med vatten och vänta med att borsta tänderna. ^4,5

Kontakta tandläkaren om du får besvär med tänderna eller munnen under graviditeten. ⁴ För klorhexidinmunskölj anger bipacksedeln inga kända risker vid graviditet, men den uppmanar dig att rådfråga läkare eller apotek innan du använder läkemedel. ¹⁴

Blod i munnen – kommer det från tandköttet?

Ser du blod när du spottar efter tandborstningen kommer det oftast från ett inflammerat tandkött. ^11,12 Men blodet kan komma från andra ställen:

• Näsan. Vid näsblod kan blodet rinna bakåt ner i svalget. Sväljer du blod kan du må illa och kräkas, och då kommer blodet upp igen. ⁸
• Luftvägarna. Kommer det blod när du hostar ska du kontakta vården. ⁹
• En tand som växer fram. Tandköttet runt en visdomstand som är på väg upp blir lätt inflammerat, eftersom det är svårt att hålla rent där. ⁷ Läs mer om visdomständer.
• Magen. Kräks du blod, eller ser det du kräks upp ut som kaffesump, ska du genast kontakta vården. ²¹
• Blodförtunnande läkemedel. Tar du sådana blöder du lättare, till exempel vid ett sår eller en skada. Berätta alltid för tandvården att du tar dem, och ändra aldrig medicineringen på egen hand. Blöder du mer än vanligt ska du kontakta mottagningen som skrivit ut läkemedlet. ²⁰
• En blödningsrubbning. Blödarsjuka kan ge blödande tandkött, näsblod och blåmärken. Mildare former upptäcks ibland först när någon blöder länge efter en tandutdragning eller ett sår i munnen. ¹⁰

Förändringar i tandköttet kan ibland hänga ihop med allmänsjukdomar, till exempel blodsjukdomar som leukemi. ¹¹ Misstänker tandläkaren en allmänsjukdom eller påverkan av läkemedel skickas du vidare till läkare eller specialist. ¹² Berätta därför vilka läkemedel du tar och om du har andra symtom.

Rökning, snus och andra riskfaktorer

Rökning drar ihop blodkärlen, så den som röker märker ofta inte att tandköttet blöder. Rökare har också mycket större risk att få tandlossning, och sjukdomen går snabbare och läker sämre hos dem. ¹ Stress, diabetes och sjukdomar som försvagar immunförsvaret ökar också risken. ¹

En systematisk översikt av studier om svenskt snus fann att tandköttsinflammation var vanligare hos snusare, även när mängden plack var densamma, och att tandköttet oftare drar sig tillbaka hos snusare, särskilt med lössnus. ¹⁸

Hos tandläkaren eller tandhygienisten

Vid en undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten hur djupa tandköttsfickorna är och om de blöder. En frisk ficka är som mest tre till fyra millimeter djup och blöder inte. Röntgenbilder visar hur tänderna sitter fast i käkbenet. ¹ Regelbundna undersökningar gör att inflammation och tandlossning upptäcks i tid. ¹ Läs mer om tandläkarundersökningen.

Behandlingen går ut på att ta bort tandsten och beläggningar, även de som sitter så djupt i tandköttsfickorna att du inte når dem själv. Det görs ofta med lokalbedövning och kan kräva flera besök. Med behandling läker inflammationen oftast. ¹ Skjuter du upp besöket av rädsla kan du läsa om tandläkarskräck, och om kostnader och tandvårdsstöd under tandvård och pengar.