Fluor och dina tänder

Vad gör fluor med tänderna?

Varje gång du äter något sött eller stärkelserikt bildar bakterierna på tänderna syra, och syran löser långsamt upp emaljen. Fluoriden bromsar den upplösningen och hjälper tandytan att bygga upp sig igen efter syraangreppet. ^1,6 Den minskar dessutom hur mycket syra bakterierna klarar av att producera. ⁵

Effekten sitter på tandytan och håller inte i sig särskilt länge. Därför behöver tänderna få fluor regelbundet, och det enklaste sättet är att borsta två gånger om dagen. ⁶ Ett hål som just har börjat bildas i emaljen kan till och med läka ut om det får tillräckligt med fluor. ^1,2

Fluorid har använts mot karies i mer än 70 år. Tandläkarförbundet räknar den som den enskilt viktigaste orsaken till att svenskarnas tandhälsa är så mycket bättre i dag än 1960, då nästan en fjärdedel av befolkningen saknade tänder i ena eller båda käkarna. ⁶

Fluortandkräm: hur mycket ska du ta?

Det vanligaste felet är att ta för lite. Vuxna och barn från 6 år tar cirka 2 cm tandkräm med 1 450 ppm på borsten, morgon och kväll, och att borsta i två minuter. ^4,6

Så får du ut mest av fluoren:

• Borsta efter frukost och innan du lägger dig, när du har ätit för sista gången för dagen. ^2,5
• Sila skummet. Ta lite vatten i munnen när du är klar, dra skummet fram och tillbaka mellan tänderna och spotta sedan ut. Skölj inte efter med vatten. ^2,4
• Vänta med mat och dryck. Låt det gå minst en halvtimme innan du äter eller dricker, gärna två timmar om det går. ^2,5
• Eltandborste med litet borsthuvud? Då får inte hela mängden plats. Lägg på en centimeter, borsta överkäken, fyll på med en centimeter till och ta underkäken. ^3,4 Läs mer om eltandborstar.
• Rengör mellan tänderna före borstningen, så att fluoren från tandkrämen blir kvar i mellanrummen efteråt. ² Läs mer om tandtråd.

Vilken fluortandkräm är bäst?

Det finns ingen enskild bästa fluortandkräm. Det som avgör skyddet mot hål är framför allt hur mycket fluor tandkrämen innehåller, och det står i ppm (miljondelar) på tuben. ² Inom vanliga tandkrämshalter skyddar 1 450 ppm något bättre än 1 000 ppm, medan tandkräm med 500 ppm saknar dokumenterad effekt. ⁵ En stor Cochrane-översikt kom fram till samma sak, att fluortandkräm förebygger karies och att en högre halt ger något bättre skydd hos barn och unga. ⁹ Måttlig evidens

Välj därför en tandkräm med minst 1 000 ppm fluorid, helst 1 450–1 500 ppm. ^2,5 Vanlig tandkräm i butik ligger på 1 000–1 450 ppm. ¹³ Smak, skum och tillsatser för till exempel känsliga tandhalsar kan du välja efter tycke och behov. ⁴ Mer om olika sorter finns på sidan om tandkräm.

Det finns inget annat ämne i tandkräm som ersätter fluoren. En tandkräm utan fluor kan göra rent mekaniskt men skyddar inte mot syraangrepp. ⁶

Fluortandkräm till barn

Börja borsta med fluortandkräm så fort den första tanden har kommit. ^1,3 Mjölktänder får lättare hål än permanenta tänder, så skyddet behövs tidigt. ⁶ Mängden och fluorhalten ökar med åldern:

• 0–2 år: barntandkräm med 1 000 ppm, ett tunt lager. ^3,5
• 2–6 år: barntandkräm med 1 000 ppm, en mängd som barnets lillfingernagel. ⁵
• Från 6 år: cirka 2 cm tandkräm med 1 450 ppm. Barnet kan då börja sila skummet mellan tänderna innan det spottar. ^3,4,5 Vanlig vuxentandkräm går bra så länge den inte har extra slip- eller blekmedel. ⁶

Små barn har svårt att spotta, och det är därför barntandkräm har lägre halt. Hjälp till och håll koll så att barnet inte sväljer tandkräm i onödan. ⁶ De flesta barn behöver en vuxen som borstar efter dem ända upp till tio, tolv års ålder. ³ Läs mer om mjölktänder.

Behöver du mer fluor än tandkrämen ger?

För de flesta räcker det att borsta två gånger om dagen med fluortandkräm. Extra fluor är till för den som har förhöjd risk för karies eller redan har aktiva hål. ^5,7 Det kan till exempel gälla om du

• ofta får nya hål,
• tar läkemedel som gör att du får mindre saliv, ¹¹ (läs mer om muntorrhet)
• har känsliga tandhalsar, ¹¹ (läs mer om ilningar i tänderna)
• har stora lagningar, broar eller en delprotes. ¹¹

Fråga tandläkaren eller tandhygienisten vad som passar dig, eftersom styrka och hur ofta du ska använda medlet skiljer sig åt. ¹ Läs mer om hål i tänderna.

Fluorskölj

Att skölja med fluorlösning är ett bra tillägg till tandborstningen om du lätt får hål. ^1,6 Vanliga styrkor är 0,2 procent natriumfluorid för vuxna och barn över tolv år och 0,05 procent för barn mellan sex och tolv. Lösningen spottas ut. ⁵ Barn under fem, sex år ska inte använda munskölj, eftersom de oftast sväljer den. ¹

Sköljer du direkt efter borstningen bör sköljet innehålla mycket fluor, annars riskerar du att skölja bort det tandkrämen lämnat kvar. På flaskan står natriumfluorid ofta som NaF. ² Läs mer om munskölj och fluorskölj.

Fluortabletter och fluortuggummi

Sugtabletter och tuggummi med fluor finns att köpa, och tandvården kan ibland föreslå dem till den som har hög kariesrisk. ^5,11 Det vetenskapliga underlaget för att de skyddar mer när du redan borstar med fluortandkräm är dock svagt, och tilläggseffekten bedöms som låg. ⁵

Fluor som sväljs, som tabletter, ger viss risk för fläckar på emaljen hos barn vars tänder fortfarande bildas. Risken är störst upp till sex års ålder. ⁵ Ge därför inte fluortabletter till barn utan att ha pratat med tandvården. Läs på förpackningen och i FASS hur produkten ska doseras.

Fluorlackning och fluorbehandling hos tandläkaren

Vid fluorlackning penslar tandvårdspersonalen ett lack med hög fluorhalt på tänderna. Lacket hårdnar på tänderna och försvinner med tiden när du äter och borstar, och under tiden avger det fluor till tandytan. ¹ Den som lätt får hål kan behöva lackning två till fyra gånger per år. ^1,5 Lackning kan ibland få ytliga kariesangrepp att läka. ¹

Effekten är väl undersökt hos barn och ungdomar. I en Cochrane-översikt med 22 studier fick de som lackades i genomsnitt 43 procent färre kariesskadade ytor på de permanenta tänderna och 37 procent färre på mjölktänderna, jämfört med dem som inte fick lack. Studiernas kvalitet bedömdes som måttlig. ¹⁰ Måttlig evidens

Andra alternativ är fluorgel som du lägger i en skena som tandläkaren provar ut, och fyllningsmaterial som innehåller fluor. ¹

Tandkräm med 5 000 ppm fluor

Det finns tandkräm med 5 000 ppm fluor, alltså mer än tre gånger så mycket som en vanlig tandkräm. Den räknas som läkemedel, är tänkt för personer med förhöjd kariesrisk och används då i stället för den vanliga tandkrämen. ⁵ Den ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år, och bara efter råd från tandläkare, tandhygienist eller farmaceut. ⁵ Den är receptfri på apotek men kan också skrivas ut på recept, och ingår då i högkostnadsskyddet. ⁵ Läs FASS-texten för dosering. Mer finns på sidan om Duraphat.

Fluor i dricksvatten och mat

Du får i dig lite fluor från maten och vattnet, men det räcker inte för att skydda tänderna. Fisk, skaldjur och te innehåller mer fluor än de flesta andra livsmedel. ^1,7 Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa har bedömt att det inte behövs något extra intag så länge du borstar med en tandkräm som har tillräckligt hög fluorhalt. ⁷

Fluor tillsätts inte i dricksvattnet i Sverige, det har varit förbjudet sedan 1970-talet. Det som finns kommer naturligt från berggrunden och varierar mellan olika delar av landet. ^6,7 För kommunalt vatten finns ett gränsvärde på 1,5 milligram fluorid per liter, och på de allra flesta orter ligger halterna långt under det. ⁸ Vill du veta hur mycket fluor ditt kranvatten innehåller frågar du kommunens vattenverk. ⁶

Har du egen brunn ansvarar du själv för vattnet. Sedan den 1 februari 2026 är Livsmedelsverkets riktvärde för privata brunnar också 1,5 milligram per liter, och vatten med högre halt räknas som otjänligt. Ta vattenprov minst vart tredje år, och varje år om barn under fem år dricker vattnet. ^7,8

Kan man få för mycket fluor? Om dental fluoros

Följer du anvisningarna på tandkräm och andra fluormedel finns ingen risk för förgiftning, och det är mycket ovanligt att få i sig för mycket. ¹ Fluor från tandkräm och skölj är inte tänkt att sväljas, och det är just nedsväljd fluor som kan bli ett problem i stora mängder. ⁶ Förvara ändå fluormedel så att små barn inte kommer åt dem. ⁵

Får ett barn i sig för mycket fluor under lång tid medan tänderna bildas kan emaljen få fläckar, så kallad dental fluoros eller emaljfluoros. ^6,7 De permanenta tänderna bildas fram till ungefär tolv års ålder, och risken är störst för de minsta barnen. ^5,6 Det är också därför små barn ska ha lite tandkräm med lägre halt, och därför valet av fluorhalt för små barn vägs mot risken för fluoros. ^6,9

Naturligt mineralvatten med mer än 1,5 mg fluorid per liter ska ha en varningstext och bör inte ges till barn under 7 år. ⁷

Lindrig fluoros syns som svaga vita fläckar eller ränder. Svårare former med missfärgade och ojämna tänder är mycket ovanliga i Sverige. ⁶ Hos vuxna kan ett för högt intag under lång tid i stället lagras i skelettet och göra det sprött. ⁷