Hoppa till innehållet
Upplysningen · oberoende faktasajter om kroppen

Tonsillstenar

Små vita eller gulaktiga klumpar i halsmandlarna som smakar och luktar illa är något många känner igen. De kallas tonsillstenar och är nästan alltid ofarliga, men de kan vara besvärliga att leva med.

Redaktionen, Tandupplysningen Kontrollerad 16 oktober 2026 11 källor Egenvård
Genomskärning av en halsmandel med små stenar i fickorna
Illustration: Tandupplysningen

Kort svar Egenvård

  • Tonsillstenar är proppar av avstötta celler, matrester och bakterier som fastnar i små fickor på halsmandlarna. De är ingen sjukdom och inte farliga. 1,2
  • Vanligast är dålig andedräkt, dålig smak och en känsla av att något sitter fast i halsen. Små stenar märks ofta inte alls. 2,3,5
  • De flesta lossnar av sig själva. Du kan gurgla med ljummet saltvatten, hålla rent i munnen och försiktigt trycka ut en större propp, men aldrig med något vasst. 1,3,6
  • Kommer stenarna tillbaka och stör dig, ta kontakt med vårdcentralen. Operation blir bara aktuell i enstaka fall. 2,3

Vad är tonsillstenar?

Halsmandlarna, som också kallas tonsiller, sitter på var sin sida i svalget i höjd med tungans bakre del. De består av lymfvävnad och hör till immunförsvaret. 7 Ytan är inte slät utan har små fickor, och hur djupa fickorna är skiljer sig mellan olika personer. 1

Slemhinnan förnyar sig hela tiden. Gamla celler lossnar och kan, tillsammans med matrester och bakterier, packas ihop i fickorna till en vit eller gulvit propp. 1,2 Propparna är mjuka från början men kan hårdna och förkalkas, och det är då man brukar tala om stenar. 2,6 Den medicinska termen är tonsilloliter. 2

Oftast är stenarna bara några millimeter stora. Stenar som är större än en halv centimeter är ovanliga. 2

Varför får vissa tonsillstenar?

Exakt varför stenar bildas är oklart, men många infektioner i halsen verkar öka risken. 2 Fickorna i halsmandlarna kan bli större efter varje infektion, och djupa fickor gör det lättare för material att fastna. 5

Andra saker som kopplats till tonsillstenar är stora halsmandlar, långvariga besvär från bihålorna, bristande munhygien och att få i sig för lite vätska. Tonåringar får dem oftare än andra. 5,6 Stenarna smittar inte, så du kan inte ge dem vidare till någon annan. 5

Symtom: lukt, smak och känslan av en klump

Många har små tonsillstenar utan att märka något. 2,5 När de ger besvär är dålig andedräkt det vanligaste, och propparna kan ge en smak och lukt i munnen som annars inte finns där. 1,5 Andra besvär som kan förekomma är

  • en känsla av att något har fastnat i halsen
  • ont eller skav i halsen
  • hosta
  • ont i örat
  • små vita eller gula korn som du hostar eller spottar upp. 2,3,5

En stor sten kan göra det obekvämt att svälja. 5 Svåra följder är mycket ovanliga, och i litteraturen finns bara enstaka fallrapporter. 2

Tonsillstenar eller halsfluss?

Eftersom propparna är vita eller gulvita misstas de ibland för halsfluss. 1 Vid halsfluss är halsmandlarna röda med vita prickar, och du har samtidigt ont i halsen och oftast feber. 1,7 Svullna, ömma lymfkörtlar på halsen talar också för en infektion. 7

Tonsillstenar i sig behöver inte behandlas med antibiotika. 3 Är du osäker på vad det är, kan du ringa 1177 för rådgivning. 7

Så kan du lossa en tonsillsten själv

Stenar som inte stör dig kan du låta vara. De flesta faller ut av sig själva, och om du råkar svälja en är det ofarligt. 3,5 En större sten kan i sällsynta fall fastna på vägen, så hör av dig till vården om du är orolig. 6

Vill du få loss en sten finns några skonsamma sätt att prova:

  • Gurgla med ljummet saltvatten. Ett vanligt råd är en tesked salt i drygt två deciliter vatten. 3
  • Borsta tänderna regelbundet. Det kan hjälpa stenarna att släppa. 3
  • Hosta kraftigt om du känner att en propp sitter löst. 5
  • Tryck försiktigt på en större propp med en bomullspinne. Det kan sätta i gång kräkreflexen, så ta det lugnt. 1,5,6

Använd aldrig något vasst för att peta ut en sten, eftersom det kan ge allvarliga skador i halsen. 6 En del spolar ur fickorna med en munspolare. 5,6 Om du inte får bort en sten kan vården ta bort den vid ett besök, och både läkare och tandläkare kan ge råd. 5,6

Kan man förebygga tonsillstenar?

Alla stenar går inte att förhindra, särskilt inte om du har djupa fickor i halsmandlarna. Men en god munhygien minskar mängden bakterier och matrester i munnen och kan göra stenarna färre. 5,6

  • Borsta tänderna minst två gånger om dagen och rengör mellan tänderna varje dag. 6
  • Rengör tungan, också längre bak. 3,6 Gör det mjukt med en tungskrapa eller en mjuk tandborste, det ska inte göra ont. 11
  • Gurgla med saltvatten efter maten 3, eller skölj regelbundet med ett alkoholfritt munskölj. 6
  • Drick tillräckligt med vatten och låt bli att röka. 5,6

Är du ofta torr i munnen kan du läsa mer om muntorrhet. Produkterna nedan är hjälpmedel för den dagliga munvården, inte en behandling av tonsillstenar.

Tonsillstenar och dålig andedräkt

Halsmandlarna kan ge dålig andedräkt, men de är sällan den viktigaste orsaken. Oftast kommer lukten från munnen, framför allt från beläggning längst bak på tungan och från tänderna. 11 Bland personer med mätbar dålig andedräkt har andelen där lukten kommer från halsmandlarna i vissa uppgifter angetts till omkring 3 procent. 4

Fickorna i halsmandlarna är en miljö där bakterier som klarar sig utan syre trivs, och de bildar illaluktande ämnen. 4,11 Det lönar sig ändå att börja med munnen, till exempel med att göra rent tungan, innan du drar slutsatsen att lukten kommer från halsen. 4 Läs mer om orsaker och vad du kan göra på sidan om dålig andedräkt.

Undersökning och operation

En läkare eller tandläkare ser oftast tonsillstenar genom att titta in i svalget. Ibland hittas de av en slump på en röntgenbild som tagits av ett annat skäl, till exempel hos tandläkaren. 2,3,5 Är det oklart vad det är kan läkaren behöva göra en datortomografi. 2

Det vanliga är att avvakta. Bara om en sten blir för stor för att lossna själv kan ett ingrepp behövas, och det är ovanligt. 2 Om stenarna ständigt återkommer och besvärar dig kan du bli remitterad till en öron-, näs- och halsläkare för att diskutera nästa steg, och det kan ibland vara en operation. 3,5

Ingreppen som beskrivs är att ta bort halsmandlarna helt eller att behandla fickorna med laser, så kallad kryptolys. Studierna om hur väl de hjälper mot lukt från halsmandlarna är för få och för svaga för säkra slutsatser. Operation är inte aktuell om lukten har en annan orsak eller går att få bort med enklare åtgärder. Hos vuxna kan laserkryptolys vara att föredra där det finns, eftersom man då kan slippa narkos. 4

I Sverige opereras halsmandlarna oftast bort på grund av upprepad halsfluss, halsböld eller förstorade halsmandlar. Operationen görs i narkos. Vuxna kan behöva smärtstillande i upp till två veckor efteråt, och det finns en risk för blödning, som är störst de första sex timmarna och runt en vecka efter ingreppet. Immunförsvaret blir inte sämre utan halsmandlar. 8 Stenar kan ändå bildas efteråt om lite vävnad blivit kvar. 6

När ska du söka vård?

  • Kontakta vårdcentralen om tonsillstenarna kommer tillbaka gång på gång, besvärar dig eller inte släpper trots att du har provat egenvård. 3,5
  • Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du har haft ont i halsen och feber i flera dagar utan snuva, hosta eller nästäppa, eller om halsen är svullen på utsidan. Det kan vara halsfluss. 7
  • Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om det gör mycket ont i ena sidan av halsen och du har svårt att gapa. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt. 7
  • Kontakta vårdcentralen om du har ett sår eller en knuta i svalget, svårt att svälja, ont i ena örat eller obehag i ena sidan av halsen som inte går över, utan att du är förkyld. Oftast finns en ofarlig förklaring, men sådana besvär ska undersökas. 9,10
  • Kontakta vårdcentralen om du har haft ont i halsen i ett par veckor utan andra symtom. 7
  • Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har halsbesvär och nedsatt immunförsvar. 7
  • Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma besvären eller veta vart du ska vända dig. 7

Vanliga frågor

Är tonsillstenar farliga?

Nej, i regel inte. Propparna räknas inte som en sjukdom, och komplikationer är mycket ovanliga. 1,2 Har du däremot besvär från bara ena sidan av halsen som inte går över, som en knuta, svårt att svälja eller ont i ena örat, ska du låta vårdcentralen undersöka dig. 9,10

Hur blir man av med tonsillstenar?

Oftast försvinner de av sig själva. Gurgla med ljummet saltvatten, borsta tänderna och tungan och tryck vid behov försiktigt på en större propp med en bomullspinne. 3,5 Använd inget vasst. 6 Kommer stenarna tillbaka och stör dig kan vårdcentralen hjälpa till och vid behov remittera dig vidare. 3

Varför luktar tonsillstenar så illa?

Stenarna innehåller bakterier, och fickorna i halsmandlarna är en miljö där bakterier som lever utan syre trivs. De bildar ämnen som luktar illa. 4,6 Matrester som fastnat i munnen kan bidra till lukten. 6

Kan man få tonsillstenar fast halsmandlarna är borttagna?

Det kan hända. Finns det lite halsmandelvävnad kvar efter operationen kan stenar bildas där, och de kan också bildas i ärrvävnaden. 6

Behöver jag antibiotika mot tonsillstenar?

Nej. Tonsillstenar behandlas inte med antibiotika. 3 Har du samtidigt en infektion i halsen gör läkaren en egen bedömning av den, men antibiotika är ingen långsiktig lösning på stenar som kommer tillbaka. 5

Källor

  1. 1177. Varför har jag hål på halsmandlarna? (2023). Hämtad 16 oktober 2026.
  2. American Family Physician. Tonsillitis and Tonsilloliths: Diagnosis and Management (Smith, Hughes och Myrex) (2023). PMID 36689967. Hämtad 16 oktober 2026.
  3. American Family Physician. Tonsil Stones (patientinformation) (2023). PMID 36689969. Hämtad 16 oktober 2026.
  4. Otolaryngology–Head and Neck Surgery. Halitosis and the tonsils: a review of management (Ferguson m.fl.) (2014). PMID 25096359. Hämtad 16 oktober 2026.
  5. Cleveland Clinic. Tonsil Stones (Tonsilloliths) (2023). Hämtad 16 oktober 2026.
  6. Patient.info. What are tonsil stones and why do they cause bad breath? (2023). Hämtad 16 oktober 2026.
  7. 1177. Halsfluss (2024). Hämtad 16 oktober 2026.
  8. 1177. Operation av halsmandlar (2024). Hämtad 16 oktober 2026.
  9. 1177. Huvud-halscancer – cancer i munnen eller svalget (2024). Hämtad 16 oktober 2026.
  10. Cancerfonden. Tonsillcancer (2025). Hämtad 16 oktober 2026.
  11. 1177. Dålig andedräkt (2023). Hämtad 16 oktober 2026.
Publicerad 16 oktober 2026. Senast ändrad 16 oktober 2026.
Hittat ett fel? Skriv till redaktionen så rättar vi och noterar ändringen. Så arbetar vi.