Käkledsbesvär

Vad är käkledsbesvär?

Käkleden ligger precis framför örat. Inne i leden finns, som i kroppens andra leder, en liten skiva av brosk som kallas käkledsdisken. Musklerna som stänger käken känner du vid kinden och tinningen om du biter ihop med fingrarna där. ¹

Besvär från lederna eller musklerna kallas inom tandvården för käkfunktionsstörning, ofta förkortat TMD efter engelskans temporomandibular disorders. När det inte går att säga exakt var problemet sitter blir diagnosen TMD utan närmare specifikation. Efter en närmare undersökning kan tandläkaren ofta skilja på besvär som kommer från leden, från musklerna eller från hur tänderna möts. ⁶

Uppgifterna om hur vanligt det är skiljer sig åt beroende på hur man räknar, men uppskattningsvis har mellan 5 och 15 av 100 vuxna sådana besvär, och cirka hälften av dem önskar hjälp. ¹⁰

Symtom: smärta, klickljud, låsning och huvudvärk

De vanligaste tecknen är ^1,11,12

• ljud från leden, som klick, knäppningar eller ett gnisslande raspljud
• stela, spända eller trötta käkar
• värk i käken, i tänderna eller vid örat
• huvudvärk
• att käken hakar upp sig eller låser sig.

Värk från käkmusklerna sitter ofta ihop med huvudvärk och ömhet i nacke och skuldror. ⁶ Inflammation i själva leden gör oftast mest ont när du tuggar och gapar, ofta bara på ena sidan och precis framför örat. ^6,11 Eftersom leden ligger så nära örat kan problemen också kännas som öronvärk ⁵, och en del får tinnitus eller lockkänsla i örat. ¹²

Värken kan likna tandvärk, och tvärtom. ⁴ Akut, plötslig smärta i käkarna beror oftast på tänderna, medan långvarig värk oftare kommer från käkleder och käkmuskler. ⁶ Läs mer om tandvärk.

När käken knäpper eller låser sig

Klick och knäppningar hörs hos ungefär var tredje person. Oftast beror de på att disken har glidit lite ur sitt läge och glider tillbaka när du gapar. ^1,6 Gör det inte ont behöver det i regel inte behandlas. ¹¹

Ibland hakar disken upp sig gång på gång, så att käken tillfälligt låser sig. Om disken i stället blir kvar i fel läge kan den stoppa rörelsen, och då blir det svårt och smärtsamt att gapa stort. ^1,6 Ljud och låsningar är obehagliga men skadar inte leden. ¹ Det finns särskilda övningar för knäppande käkleder, men dem ska du bara göra efter att en tandläkare har undersökt dig och ställt diagnos, eftersom fel träning kan skada leden. ³

Det finns också det motsatta: att käken hoppar ur led när du gapar och fastnar i öppet läge. Det kan hända om lederna är extra rörliga eller om ledgropen är grund. Har du varit med om det bör du undvika att gapa stort när du äter och gäspar. ³ Kan du inte stänga munnen behöver käken sättas tillbaka så snart som möjligt, se rutan om när du ska söka vård. ^11,13

Vad beror det på?

Det finns sällan en enda förklaring. Oftast samverkar flera saker som gör att leder och muskler överbelastas eller spänns. ¹

• Vanor. Att pressa tänderna mot varandra, trycka tungan mot gommen, bita på naglar, pennor eller kinderna och tugga mycket tuggummi belastar käken. ¹ Läs mer om tandgnissling och tandpressning.
• Stress och sömn. Oro, nedstämdhet och dålig sömn kan göra musklerna spändare och förlänga besvären. ¹
• Nacke och hals. Spänningar där kan ge liknande symtom i käke, ansikte och huvud. ¹
• Slag och skador. Ett slag mot käken kan ge besvär. ¹
• Ledsjukdom. Reumatisk sjukdom och artros ökar risken, men de flesta som får käkledsbesvär har annars friska leder. ¹¹

Vad du kan göra själv

Besvären kan vara jobbiga, men det enkla hjälper ofta. ¹

• Låt tänderna vila isär. Tänderna behöver bara mötas när du tuggar och sväljer. Resten av tiden räcker det med några millimeters glipa för att musklerna ska slappna av. Ett sätt att hitta läget är att nynna ett utdraget M. ^1,3
• Bryt vanorna. Lägg märke till när du biter ihop, biter på naglar eller tuggar tuggummi, och försök minska det. ¹
• Fortsätt använda käken. Att skona käken helt kan kännas bra just då, men över tid brukar det förvärra besvären. ¹
• Värme och massage. En vetekudde eller lätt massage av käkmusklerna lindrar för en del. ¹
• Ta hand om det runt omkring. En fysioterapeut kan hjälpa till med nacke och axlar, och vårdcentralen med stress och sömn. ¹

Behöver du något mot värken kan du fråga på apoteket eller läsa bipacksedeln på FASS. Går värken inte över kan tandläkaren hjälpa dig att ta reda på vad den beror på. ¹

Undersökning hos tandläkaren

Du får först berätta om besvären, din hälsa och vilka läkemedel du tar. Tandläkaren mäter sedan hur stort du kan gapa, tittar på hur käken rör sig och ber dig röra den så att eventuella ljud eller låsningar visar sig. Leder och muskler i käke, hals, nacke och axlar känns igenom för att hitta var det gör ont. Ibland tas röntgenbilder. ¹

Käkbesvär missas ofta och blir obehandlade, och tandvården ska därför systematiskt fånga upp patienter med smärta i käkar och ansikte. ⁶ Ta därför själv upp det vid nästa tandläkarundersökning om du har ont. Vid svårare besvär kan du få remiss till en specialist i bettfysiologi, som är tandvårdens specialitet för smärta och funktionsstörningar i käkarna. ^1,10

Behandling: råd, käkträning och bettskena

Behandlingen styrs av vilka besvär du har och vad de beror på. De flesta blir bättre av enkla åtgärder, och all behandling bör börja med information och råd om egenvård. ^1,6

Samtal om vanor. Tandvården kan hjälpa dig att se och ändra vanor som håller igång värken, och ge dig verktyg för att hantera smärtan. ⁶

Käkträning. Avslappning, töjning och rörelseövningar för underkäken ska förbättra käkens rörlighet och funktion. ⁶ Ett vanligt upplägg är att värma musklerna några minuter och sedan göra programmet tre gånger om dagen. Lite värk i början är normalt, men avbryt en övning som gör ont direkt eller lämnar värk efter sig. ³ Det finns också program med motstånd, för knäppande leder och för käkar som hoppar ur led. ³

Bettskena. Skenan görs efter dina egna tänder och används oftast på natten. Det finns flera typer och material, och vilken som passar beror på dina besvär. ^1,2 Socialstyrelsens riktlinjer för tandvård tar upp bettskena tillsammans med rådgivande samtal och töjningsövningar som rekommenderade behandlingar vid käkfunktionsstörning, och en så kallad stabiliseringsskena vid smärta från både leden och musklerna. ⁶ Hur säker effekten är skiljer sig mellan olika besvär. För käkledsartros har effekten bedömts vara måttlig till hög, men det är en expertbedömning eftersom studierna är för få. ⁹ Vid smärta från käkleder och käkmuskler bedöms bettskena, töjningsövningar och smärtstillande ha måttlig till stor effekt. ⁶ Hur skenan påverkar livskvalitet och biverkningar vid allmänna käkbesvär är inte tillräckligt studerat. ⁷ Vid tandpressning och gnissling minskar skenan antalet nattliga episoder måttligt, medan effekten på smärta och käkfunktion är osäker. Det kan du läsa mer om på sidan om tandgnissling. ⁸

Läkemedel. Ibland används antiinflammatoriska eller muskelavslappnande läkemedel, och vid inflammation i leden kan kortison sprutas in. ¹ Fråga tandläkaren eller apoteket och läs bipacksedeln på FASS innan du tar något.

Bettslipning och operation. Vid akut smärta i käkleden ska man inte slipa på tänderna, och det kan göra mer skada än nytta om tandläkaren inte kan se något fel i bettet. ⁶ Vid gnissling kan en bettjustering ändå bli aktuell, se tandgnissling. Ett fåtal behöver opereras. ⁶ Vad behandlingen kostar kan du läsa om under tandvård och pengar.