Hoppa till innehållet
Upplysningen · oberoende faktasajter om kroppen

Afte

Afte är små, ömmande sår på insidan av munnen som kommer och går. Här kan du läsa hur de skiljer sig från munsår, vad som brukar utlösa dem, hur du lindrar smärtan och när såren behöver undersökas.

Redaktionen, Tandupplysningen Kontrollerad 16 oktober 2026 10 källor Egenvård
Närbild av slemhinnan på insidan av underläppen med ett litet runt aftasår
Illustration: Tandupplysningen

Kort svar Egenvård

  • Afte är runda eller ovala sår, oftast några millimeter stora, med en röd ring runt sig. De sitter på den mjuka slemhinnan inne i munnen och läker vanligen av sig själva inom en till två veckor. 5,8
  • Varför vissa får afte är inte klarlagt. Ärftlighet, stress, hormonsvängningar och små skador i munnen spelar in. 5,8
  • Afte går inte att bota, men besvären går att lindra. Ett första steg är att byta till en tandkräm utan natriumlaurylsulfat. Gel och skölj för känslig munslemhinna finns på apotek. 1,4,5,6
  • Sår som inte har läkt efter två till tre veckor, sår som hela tiden kommer tillbaka och sår som gör det svårt att äta ska undersökas. 1,8

Hur ser afte ut?

Afte, eller aftösa sår, kan likna blåsor men är egentligen små sår i slemhinnan. De flesta är upp till ungefär fem millimeter, runda eller ovala, med en tydlig röd ring runt kanten. 1,4 Själva såret är ofta svagt gulaktigt och ser lite smetigt ut. 8 Såret kan göra ont men blöder inte. 1

Ofta märks det innan något syns: det bränner eller svider på ett ställe, och efter ungefär ett dygn kommer såret. 8 Afte sitter på den rörliga, mjuka slemhinnan, som insidan av läppar och kinder, i vecket mellan tandkött och läpp och på tungan. 8 Hos barn sitter såren ofta på läpparnas insida. 3

Mer än hälften av alla får afte någon gång. Hur ofta och hur många sår man får skiljer sig mycket. De flesta har ett enstaka sår då och då, medan andra får många samtidigt och ofta. 1 Afte är vanligare hos kvinnor och hos personer under 40 år. 4

Tre former av afte

  • Vanlig afte är den vanligaste formen: ett eller några ytliga sår som läker utan ärr på drygt en vecka. 5
  • Stora afte (kallas även Suttons afte) är djupare sår som tar lång tid att läka och kan lämna ärr. 5 Sår som är drygt en centimeter stora förekommer. 8
  • Herpetiform afte är den ovanligaste formen, med många små sår samtidigt, oftast under tungan eller i munbotten. 5

Afte eller munsår?

Afte och munsår blandas ofta ihop, men det är två olika saker. Munsår orsakas av herpesvirus, och den vanligaste smittvägen är kyssar. 2 Afte är en inflammation i slemhinnan där flera faktorer samverkar och där orsaken inte är klarlagd. 4,5

  • Var sitter det? Munsår kommer oftast på läppen eller huden runt munnen. Afte sitter inne i munnen, på den mjuka slemhinnan. 2,8
  • Hur ser det ut? Vid munsår blir det först rött och svullet, och efter några dagar kommer små vätskefyllda blåsor, ofta i en klunga. 2 Afte är ett eller några små sår med röd ring runt. 1
  • Hur känns det innan? Vid munsår är det vanligt att det pirrar, sticker eller pulserar i läppen innan blåsorna syns. 2 Vid afte är det mer en sveda eller brännande känsla på slemhinnan. 8

Den första herpesinfektionen hos små barn ser annorlunda ut än senare munsår. Då kan tandköttet bli svullet och blöda lätt, tungan få blåsor och barnet få feber. 2 Läs mer om munsår.

Vad beror afte på?

Ingen vet säkert varför vissa får afte och andra inte. Troligen samverkar flera faktorer 4, och ärftlighet verkar betyda mycket. 5 Bakteriefloran i munnen, immunförsvaret och överkänslighet mot vissa livsmedel kan också spela roll. 5

Det som ofta beskrivs som utlösande:

  • psykisk stress 8
  • hormonsvängningar 8
  • en skada på slemhinnan 8
  • skumämnet natriumlaurylsulfat (SLS) i tandkräm, som kan irritera slemhinnan 4

Afte drabbar oftast personer som i övrigt är friska. 4 Men sår som liknar afte kan ibland höra ihop med brist på järn, zink, folsyra eller andra B-vitaminer, med celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller Behçets sjukdom, eller vara en biverkan av vissa läkemedel. 4,6 Därför bör den som plötsligt börjar få afte som vuxen, eller som har täta besvär, undersökas. 4,5 Ett blodprov kan visa om du har brist på järn, B12 eller folsyra. 1

Det här kan du göra själv

Ett enstaka afte brukar läka av sig självt inom en till två veckor. 8 Under tiden handlar det om att få det att göra mindre ont och undvika det som irriterar.

  • Byt tandkräm. Välj en tandkräm utan natriumlaurylsulfat, som ibland står som SLS eller sodium lauryl sulfate i innehållsförteckningen. Det är det första som tandvården brukar föreslå. 4,6 Det finns flera sådana tandkrämer med fluor, både för vuxna och barn. 7 Läs mer om tandkräm.
  • Använd en mjuk tandborste. En hård eller sliten borste kan skava mot slemhinnan. Fortsätt ändå att borsta, för en ren mun minskar risken för sår. 1
  • Låt såret vara. Peta och skrapa inte på det, då brukar det göra mer ont. 1
  • Ät det som känns lätt. Soppa, filmjölk, kräm och glass är ofta lättare att äta när det gör ont. 1 Den som haft afte länge vet ofta själv vad som förvärrar, och kan undvika det. 4
  • Byt munskölj. Munskölj och tandkräm med stark smak kan irritera. Pröva en mildare sort. 1

Afte behandling: receptfria medel och tandvårdens hjälp

Det finns ingen behandling som får afte att försvinna för gott, men det finns flera sätt att lindra. 1,5

Receptfritt på apotek. Det finns gel, munskölj, spray och särskilda tandkrämer som säljs mot afte. Flera av dem är inte klassade som läkemedel. 7 Hur bra de fungerar varierar, och man får pröva sig fram. 5 Bedövande medel kan dämpa smärtan för stunden. Fråga på apoteket eller hos tandvården vilka som passar och vilka som kräver recept. 5 Fråga på apoteket vilket som passar och läs bipacksedeln på FASS, särskilt om det gäller ett barn.

Vad säger forskningen om tandkräm utan SLS? En systematisk översikt från 2019 samlade fyra små studier med sammanlagt 124 deltagare som hade återkommande afte. Med tandkräm utan SLS fick deltagarna färre sår, kortare sårperioder och mindre smärta än med vanlig tandkräm. Författarna bedömer att det kan hjälpa, men att det behövs större och bättre studier. 9

Hos tandvården. Är besvären svåra eller kommer tillbaka ofta kan tandläkaren skriva ut ett kortisonmedel som stryks på såren eller sköljs runt i munnen. Det kan göra att såren läker snabbare. 4,5,6 Behandlingen provas stegvis, och vid svåra eller oklara fall kan du få remiss till en specialist. 4,5 Vanligtvis är det allmäntandvården som följer den som har afte. 4 Läs mer om besöket hos tandläkaren.

Afte hos barn

Barn kan också få afte. Det syns ofta som små gråvita sår med en röd ring, gärna på insidan av läpparna. 3 Ett barn som har ont i munnen kan vägra mat och dregla mer än vanligt. 3 Sår och blåsor i munnen hos barn kan också bero på annat, till exempel herpes, höstblåsor eller torsk. 3

Sök vård på BVC, vårdcentralen eller hos tandläkaren om barnet har stora besvär eller har svårt att dricka för att det gör ont. 3 Har barnet feberperioder som kommer igen med några veckors mellanrum och samtidigt får afte, halsont eller svullna körtlar, kan det vara ett tillstånd som kallas PFAPA. Det börjar oftast före fem års ålder, och mellan perioderna mår barnet bra. 10

Ge inget läkemedel till ett barn under sex månader utan att först ringa 1177 eller en vårdcentral. 3

När ska du söka vård?

  • Kontakta en vårdcentral om du har haft sår i munnen i mer än två veckor, om såren läker men hela tiden kommer tillbaka, om det svider mycket eller om du har svårt att äta. 1
  • Kontakta din tandläkare om ett sår inte har försvunnit efter två till tre veckor, eller om du tror att besvären beror på tänderna eller en protes. 1,8
  • Börjar du plötsligt få afte i vuxen ålder bör det utredas. Såren kan hänga ihop med till exempel brist på järn eller B-vitaminer, celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller vissa läkemedel. 4
  • Ring 1177 för rådgivning om du har sår eller blåsor i munnen och samtidigt har feber eller känner dig allmänt sjuk, om du är gravid, har nedsatt immunförsvar eller om det gäller ett barn. 1
  • Får ett barn feberperioder som kommer tillbaka med några veckors mellanrum, tillsammans med afte, halsont eller svullna körtlar på halsen, kan det vara tillståndet PFAPA, som behöver utredas av vården. 10

Vanliga frågor

Hur länge sitter afte kvar?

De flesta sår läker av sig själva inom en till två veckor och lämnar inget ärr. 8 Den stora formen av afte kan ta längre tid och ge ärr. 5 Har ett sår inte läkt efter två till tre veckor ska du kontakta tandvården eller en vårdcentral. 1,8

Vad är bästa behandlingen mot afte?

Det finns ingen behandling som botar afte. 1 Börja med tandkräm utan natriumlaurylsulfat. Det har visst stöd i studier och är det tandvården brukar föreslå först. 4,6,9 Gel och skölj från apoteket kan lindra smärtan. 1,5 Räcker inte det kan tandläkaren skriva ut ett kortisonmedel. 4,5

Smittar afte?

Afte beskrivs som en inflammation i slemhinnan, inte som en infektion. Ärftlighet, immunförsvaret och yttre faktorer tros samverka. 4,5 Det är munsår som smittar, eftersom de orsakas av herpesvirus. 2 Är du osäker på om det är afte eller munsår, titta på var det sitter och hur det ser ut, se jämförelsen ovan.

Varför får jag afte hela tiden?

Vissa är mer mottagliga än andra, och ärftlighet verkar spela stor roll. 5,8 Stress, hormonsvängningar och små skador i munnen kan utlösa nya sår. 8 Får du afte ofta, eller började det plötsligt i vuxen ålder, bör du undersökas. Det kan finnas en bakomliggande orsak som brist på järn eller vitaminer, celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom. 4,5

Kan afte bero på vitaminbrist?

Ja, det kan det. Brist på järn, zink, folsyra eller andra B-vitaminer finns bland de tillstånd som kan ge sår som liknar afte. 4 Ett blodprov visar om du har brist. 1 Misstänker du brist, kontakta vårdcentralen.

Kan man få afte på tungan eller i halsen?

Afte sitter på den mjuka slemhinnan i munnen, bland annat på tungan och under tungan. 5,8 Hos barn med feberperioder som kommer tillbaka kan afte, halsont och svullna körtlar höra ihop, och då ska barnet undersökas. 10

Källor

  1. 1177. Blåsor och sår i munnen (2022). Hämtad 16 oktober 2026.
  2. 1177. Munsår – herpes runt munnen (2024). Hämtad 16 oktober 2026.
  3. 1177. Ont i munnen hos barn (2022). Hämtad 16 oktober 2026.
  4. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken. Aftösa lesioner (2024). Hämtad 16 oktober 2026.
  5. Region Jönköpings län. Recidiverande aftös stomatit (RAS), vårdriktlinje (2022). Hämtad 16 oktober 2026.
  6. Region Dalarna. Aftösa lesioner, terapirekommendation (2026). Hämtad 16 oktober 2026.
  7. Västra Götalandsregionen, Läkemedelskommitténs terapigrupp Tandvård. Produkter vid afte, muntorrhet, känsliga slemhinnor (2025). Hämtad 16 oktober 2026.
  8. Folktandvården Region Västernorrland. Slemhinneförändringar – Afte (2014). Hämtad 16 oktober 2026.
  9. Journal of Oral Pathology & Medicine. Effect of sodium lauryl sulfate on recurrent aphthous stomatitis: A systematic review (Alli m.fl.) (2019). PMID 30839136. Hämtad 16 oktober 2026.
  10. Internetmedicin. Periodisk feber med aftös stomatit, faryngit och cervikal adenit (PFAPA) (2025). Hämtad 16 oktober 2026.
Publicerad 16 oktober 2026. Senast ändrad 16 oktober 2026.
Hittat ett fel? Skriv till redaktionen så rättar vi och noterar ändringen. Så arbetar vi.