Tandläkarskräck

Skillnaden mellan oro och dentofobi

Att vara spänd i väntrummet är vanligt. Ungefär 20 procent av befolkningen känner rädsla eller oro inför tandvård, och hos cirka 5 procent är rädslan svår. ⁶ Det blir ett problem när rädslan styr dina val: du bokar av gång på gång, eller låter bli att gå alls.

Tandvårdsfobi, i dagligt tal ofta dentofobi eller odontofobi, är den mest uttalade formen. Här undviker man tandvården helt, eller går dit men är mycket rädd både före och under behandlingen. ¹ Undvikandet kan i sin tur leda till fler problem i munnen. ¹

Varför rädslan uppstår och blir kvar

Svår tandvårdsrädsla har nästan alltid sin grund i tidigare dåliga erfarenheter av tandvård eller annan sjukvård. ³ Rädslan har alltså oftast en begriplig förklaring.

Rädslan matar sig själv. Skjuter du upp besöken blir problemen i munnen större, och då finns ännu mer att vara rädd för. Forskare kallar det tandvårdsrädslans onda spiral. ³ Därför är det klokt att fortsätta gå även när det känns jobbigt. ¹

Vad du kan göra själv

• Säg det direkt. Berätta om rädslan redan när du bokar, och igen för tandläkaren eller tandhygienisten. Då kan personalen anpassa besöket efter dig. ¹
• Fråga vad som ska hända. Det blir lättare när du vet vad nästa steg är. ¹
• Bestäm ett stopptecken. Kom överens med behandlaren om en signal som du kan använda när du behöver en paus. ¹
• Byt behandlare vid behov. Det är rimligt att vilja ha någon du känner dig trygg med. ¹

Det hjälper att veta vad som händer vid ett vanligt besök. Det beskrivs under tandläkarundersökningen.

Behandling av tandvårdsrädsla

Vid stark rädsla eller fobi är KBT, kognitiv beteendeterapi, den vanligaste behandlingen. ¹ Idén är att du i små steg, tillsammans med en behandlare, vänjer dig vid det du är rädd för. Behandlingen kan ges på en vanlig tandvårdsmottagning eller på en specialistmottagning. ¹ Socialstyrelsen rekommenderar att personer över 6 år med svår tandvårdsrädsla erbjuds KBT med exponering. ⁶

En äldre svensk översikt från 2013 av tio randomiserade studier hos vuxna fann att KBT och beteendeterapi gav en statistiskt säkerställd minskning av tandvårdsrädsla. Författarna bedömde dock kvaliteten på studierna som låg, så säkerheten i resultatet är begränsad. ^4,5

Själva tandbehandlingen kan göras lättare på andra sätt:

• Lustgas är en blandning av syrgas och lustgas som du andas in genom en mask. Den lugnar och lindrar smärta, och du får vanlig bedövning dessutom. ¹
• Lugnande läkemedel används i vissa fall. Fråga tandvården vad som passar dig. ¹
• Narkos är möjligt vid mycket svår rädsla, men sker på specialistmottagning och kräver att en specialisttandläkare bedömt att det behövs. ¹

De här metoderna gör det möjligt att få tandvård, men de behandlar inte själva rädslan. ¹ Vid lustgas är du vaken och kan prata. ¹

Läs mer om bedövning hos tandläkaren.

Behandling av fobin till sjukvårdsavgift

Har du undvikit tandvård i flera år på grund av rädsla kan regionen bekosta behandlingen av fobin till samma avgift och högkostnadsskydd som vanlig sjukvård. Först görs en utredning av en tandläkare tillsammans med en psykolog, psykiater eller psykoterapeut, och regionen ska godkänna behandlingsplanen. ¹ I vissa regioner ingår också en del av själva tandvården. Annan tandvård betalar du på vanligt sätt. ¹ Hur det ordnas kan skilja sig mellan regionerna, så fråga din Folktandvård eller vårdcentral. Mer om kostnader finns under tandvård och pengar, och om skillnaden mellan huvudmännen under Folktandvården och privattandvården.

Om ditt barn är rädd

Barnet mår bäst av att du själv visar att ett besök på mottagningen är något helt vanligt. ² Det hjälper också att barnet i förväg får veta vad som ska hända, och personalen kan anpassa behandlingen efter hur mycket barnet orkar med. ² Många mottagningar skolar in barn med metoden berätta, visa, pröva (tell-show-do), där barnet får veta och se vad som ska göras innan det görs. ⁶ Från skolåldern kan KBT vara aktuellt vid svår rädsla. ⁶ Är rädslan mycket stor kan barnet få vård hos specialisttandvården. ²